äh fyfan
ja fy vad jag känner mig irriterad, besvikelse och ilska. Bättre det, men vafaaan. Usch! Det kryper i kroppen när jag tänker på beteendet, "omtänksamheten" och känslorna som inte finns där. Fan vad jag babblar.
Kommentarer
Trackback
